“It never gets easier, you just go faster.”

“It never gets easier, you just go faster.”

En blogg om cykling och sånt

Med syfte att upplysa världen om hur underbart och hemskt det är att cykla. Och lite annat.

Göteborgsgirot 2018

LVGPosted by Niklas Fri, June 08, 2018 10:58:55
*** Som vanligt med en månads försening ***

Göteborgsgirot 2018 var kul! Helt klart det jobbigaste hittills, men med en formtopp likt en korv med bröd från ett ställe som egentligen säljer mjukglass var det kanske inte så konstigt att det var tungt. Eftersom det har gått lång tid sedan loppet följer summeringen från Strava, ocensurerad och rå:

"Otränad men med sikte på att komma i mål inom fem timmar och ha lite kul under tiden. Masterstarten drog ut på tiden, officiell tid 04:37, tio minuter sämre än förra (otränade) året. Klarade under fem timmar (28km/h) enligt egen tidräkning (missade de första minuterna).

Första fyra milen helt bekymmerslösa, höll rätt tempo i lagom snabb grupp och hade planer på att haka på dem tills backarna började kring åtta mil. I en brant backe körde två killar ihop framför mig och jag fick panikurkoppla vänster fot OCH DÅ GÅR SKITPEDALEN SÖNDER så att jag resten av loppet inte kunde dra något alls med vänster ben. Det kändes lite halt på pedalen och stundtals lite farligt då farthinder passerades i hög fart och jag gled av pedalen. Nåväl. Det blev ensamcyklande tidigare än planerat, men vågar inte skylla det på pedalen. Första backarna vid åtta mil var hårda. Backen kring 108km var mördande och bestod av ett långt band av cyklister. Väl uppe kändes det inte så hemskt då det inte var så många som cyklade förbi mig. Kramp? Ja, det känslan fanns med därefter. Klarade dock att hålla undan krampen riktigt bra i år, hade bara småkänningar.

In i staden med så mycket smärta i kroppen, genom skogen helt utan energi och med viljan att bara få komma fram så att lidandet tog slut (och att inte få punktering, DET hade antagligen knäckt mig så hårt att jag hade sprungit sista biten). Vid trafikljusen i höjd med Ullevi tändes den sista gnistan och jag trampade på för allt jag hade, avslutade starkt och hade så ont i hela kroppen.

Nöjd med insatsen, men tänker inte göra så här dåligt nästa år.

För övrigt tämligen sömnlös efter loppet då det gjorde så oerhört ont i kroppen att bara ligga ner. En ny nivå helt klart, sannolikt pga att jag var så otränad."

Så för att kort summera:
- Trasig pedal efter 38 km
- Tappade klungan tidigare än förra året
- Blev inte frånåkt i mördarbackarna (108 km)
- Utmattad, inte bara jättetrött
- Smärta i kroppen dagarna efter loppet
- En solbränna som krävde Alvedon för att vara hanterbar
- Ändå kul.

Tanken är att aldrig någonsin göra om ett lopp på det här viset. Jag var inte förberedd och även om prestationen under loppet var okej i förhållande till träningsmängden innan så var det mindre roligt efteråt. Det ska inte göra ont efter tävling, det ska bara kännas att man har ansträngt sig.

Tiden efter loppet har varit fylld med bärande av diverse kartonger och möbler och cyklingen har hamnat lite i skymundan. Planen just nu är att komma igång med träning överlag och inte bara sikta på att göra cirkulära rörelser med fötterna.

Målen ska såklart nås, det är inget snack om saken! smiley



  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.